- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
56

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lärdom af idkna; men Wijsdomen aflas i Lärdom.
Lärdomen är ett Fröö; där af Wijsdom gröder i hiertat.

420. Märck dät: Wijsdoms Fader och Moder är’ Arbet, och Lärdom.
Faar-lös, och Moor-lös, tynes han af; och trånar i wan-rykt.
Siälen i allom är eenahand art, utaf himmelisk ädli:
Skildnaden är; at den ene, som glömbd, blijr liggiand’ i Stoftet.
Där den andre tags opp; hon waskas, hon skijres och krattsas,

425. Glättas, och igrafz allrahand prydlige form’ och figurer,
Sådan är skildnan opå dän Siäl, som är Lärd, mot een olärd.
Siälen i Menniskio-kropp som en Eld förborgat i flinto;
Finner hon ey sitt Stål; så gnistrar hon aldrig i blysning.
Kåtkarla, Torpare, Träler, och almena Pack bruke Siälen,

430. Jnt’ ann’ i ställe för Salt; at kroppen han icke må rottnas.
Siälen är hwars mans ägnd; men blind och bunden i mörker,
Wijsdom är Siälenes Sool, som töknen skingrar och dimban.
At hon skynliga see kan hwad henne tienar och höfwer.
Ästu ey Lärd; tro du inte, du west hwad Rätt eller orätt,

435. Godt eller Ondt är i sanning, ell’ i skijnliga måtto;
Profwen är konstrijk; skyns oft flärd vti glimmande gullglantz,
Wil tu nu seya min HERCULE; mången är lärd: men en Åsna,
Toker i alt det han talar, och gör, en tylper i Gästbod:
Doch är han lärd. Ney, HERCULE, Ney; en sådan är olärd.

440. Fast honom flödde Latin öfwer öronen ned opå skägget.
Den sijne seder, och Ord; sijne lyster, och anfödde Sinne,
Jnte wet håll’ vti töm; styra, fogligen hyfsa, regera.
Han är en olärd man: wari Doctor, ell’ hete Magister.
Än äret ett, som märkligit är: Om än allhanda Lärdom,

445. Alsköns Dygder, och Himlisk wet dit hierta bekröna;
Och den ädele mildheet alleen hon fattas i Cronan;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:40:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/2/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free