Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö= ’Q
Samuel Columbus
Nu seglas lustigt af, nu går för Wind ock Wåg,
Thäd bär så lyckligt dijt man fijker mäd sin håg:
Män snart är Stormen wäxt, ock snart är wädret länkt;
Man offta drifwen blijr dijt man haar aldrig tänkt.
Ja, offta skeer, ty wärr, thäd bär så lijte wijd,
At Skeppet får en Stööt, ock därmäd siunker nijd:
Man seglar för tu skööt, ock störtes need i qvaaf;
Man ährnar sig til Lands, ock får i Siön sin Graaf.
Säll den som fooga kan sig wijsligt effter Winn,
Ock när han blås förstärkt, taar somlig Seglen in:
Sand-reflar, Klippor flyr, seer sig alt waarli för,
Ock när han börfast är, mäd tålmod wäntar Böör.
Ja säll den effter går den rätta Segel-Nåål,
Den sanna Stiärnans Lius til thäd utwallda måål:
Fast Hafsens Böllior blå anfäckta Boord ock Stamn,
Han effter faran får dock sist en önsklig Hamn.
Du stoore Gud som oss ock Werlden skapat haar,
Du ock wår gode Gud, wår Tröst ock Styrman waar;
Din liufwa Nådes-Wind wår Hiertan röra lätt,
Så skeer at wij til tig framkommom wäl ock rätt.
VII.
En trogen wänskaps liuflighet,
Jag rätt wijd intet lijkna weet:
Om nu den fins i Ächtastand,
Hwad hiertli-liufligt hierte-band!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
