Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ff ■ ––––––––-
Rosimunda
Uthan troor de odödlige Gudar
Ganska illa, hwar han ähr,
Bäär stedz ängsligt samwet’ i hiertat,
Blijr aff redslan aldrigh mätt.
Sij så haffwa de mächtiga selian
Någon nöye eller frögd,
Fast de galne gemeena de meena
Wara dem lycksalige
Såsom andre Gudar i himmlen;
Wiste någon aff som iagh,
Hwadh för last och olijdeligh börda
Desse bära på sin rygg,
Hwadh de uthstå för ängslan och arbeet’,
Han missunnar aldrigh dem
Deras wackl- och skinande lycka
Och skall aldrigh efterståå
Deras skijnande menade wälde,
Men medh sitt blij wääl tillfredz.
O du hiertbewekliga kärleek,
Widh digh håller iagh migh fast,
O du wällust uthan ail olust,
O du glädie uthan skreck,
O du nöy’ uthan ynckeligh lijfleet,
O du lijsa uthan sorgh!
Ach Diletta, skönste Diletta,
Ingen Drottning hinner meer
Nånsin mitt stolt’ hierta regera
Uthan du, min vänn alleen.
Du alleen migh dödar, och åter
Giffwer migh mitt lijff igen
Medh ett ord eller älskeligh upsyyn.
O du liuffwlige Magneet
Draar till digh den stridzbara hielten,
Som ähr hård och kall som iern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
