Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
& ö
Rosimunda
H e 1 m i g e s.
Mitt förwettna gemöte betogs aff een otijdig åtråå,
Lijte beskåda de närbelägna rymder och oorter,
Då iag i förstone kom till een äng, som ganska wääl uthsågh,
Prydd medh de raresta grääs och allsköns färgade blomster;
Detta det låckade meer migh i närmesta lustiga lundar,
Dädan och fiärmare bort till tätare skogar, att äntlig
Wiste iagh intet sielff, huru iag för aftonen hinna
Kunde wäll hem igen; mädan himmelen hastligh ihoopdrog
Swarta, bedröffwliga moln, de den altför otijdiga natten
Skyndad’, att alt öffwer alt med det obegrijpliga mörkret
Skygdes och swartnade bort: iag allen’ i faasliga Skogen
Lopp, wille frälsa migh uth, men bleef mera wecklad och
willad.
Ach, huru bleef iag då till modz, då den häfftiga Liungeeld
Glimmad’ och blixtrade tätt, att fästet glyste aff Eelden,
Åskian ohörliga wrook, och bullrande dundra så häfftigt,
Att mig tyckt’ hela werlden aff ångst och skräckiande darra.
Detta, ded härdade foort wedh pas 3 stunder i sänder;
Då bleef maakliga stillt den altförskreckliga blixten.
Rosimunda.
Ähr icke under, att i seen uth så bleeker och faaslig
Som ett lijk, den i mull lågh multnad i trettio dagar.
H e 1 m i g e s.
Höör! Det ähr intet alt: ty nattens rysande mörcker
Klaarnad’ ey aldeels upp: det molnbehwiffwade tunglet
Lyste så lijtet fram uthi skyyn; då wart iagh mig äntlig
Waarse i een hiskelig ökn, i een ödh och ofaneligh willmarck;
Alt sågh sorgelig uth: stora lorffwoga, laffwoga granträä,
Mörcka, flaaroga, baaroga, måssiga, båsiga tallar,
Krakoga, krokota, skyhöga, gambla, fallutande Furu
Hötte mig altomkring, när wädret ruskad’ i skatten.
Alt waar aff hellar, klackar, klyftor och skrubboga steengryt
14. — Nationallitteratur. 2.
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
