- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
215

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosimunda

Rosimunda.

Giffwen eer inte så högt, som altijdh frischer och orädd
Wara pläghen i alt det eer hender, i medh- och i mootgång.
Skall eert mannliga modh aff een ögnabedrägeligh ånge
Qwäffwias och tyna så bort, som billigt yttras och ökas
Skulle nu aldramäst, och de Longobarder emootståå,

De sigh een annan Kung wela kees’ och os inte meer achta.

H e 1 m i g e s.

Ded ähr eett annatt ting, som ligger mig hårdar’ å hiärtat;
Alboinus, han ähr ey än fullkomliga söffwat,

Alboini oskyldiga blodh, det Fodrar och äskar
Lijffwet aff eder och migh: med oundwijkliga straffet
Och snaart fölliande hembd han os förfärliga hootar.

Rosimunda.

Ähr det sant? Kan skee det ähr intet än ijdeligh ögons
Lösa, bedrägliga syyn, som eert förskreckta gemööte
Billte sig inn, sågh doch hwart kropp, hwart ång’ eller anda.
Hwarken röst eller ord. Men iagh måå giffwa det efter,

Så wara sant; lell ähr det mig både löyligt och harmligt,
Att der i den, som leefd’ ännu, så mannliga söffwde,
Fruchta för hin som nu ähr kaller och mollnad’ i graffven.

H e 1 m i g e s.

O att det wore så, att iag ey tarffwade rädas!

Men iag ähr aldeels trött af skreck och darrar aff othan;
Gåår migh och argare, der iag migh ey better i acht taar.
Rosimunda, gåår uth och besteller, att entligh i afton
Migh ett badh redes ann, att iagh mina machtlösa leeder
Styrkia må, för än iagh giffwes up och döör uthi ängslan.
Men hwad ähr ded, iag ähr rädd? Nu ähr iagh iu intet i

skogen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/2/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free