Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du äst upfyld med Lust och alsköns ädle Dygder,
Du äst för alle Land ett jordiskt Paradijs!
Om man med bundan Syn, där min Faars Gård står bygder,
Mig ledde, kiände jag igän båå Ugn och Spijs,
Bå Kyrkior, Bärg och Skoog, men mäst (hör, hvad jag säger),
Gläds Jag med Dig, att du så Mildan Konung äger.
CXCII.
Gud signe dig, Kung CARL, i Evigheten långa,
Gud signe all din Ätt! Så vidt, som Jorden gåår,
Skall din Nijt-älskan ut i alle Rijke gånga.
O Heerde, Rijk af Tro, som dine villsne Fåår
I Öcknen sööker up, Gud gee Dig Frögder många
Och långsamt Daga-taal och månge gode Åhr!
De Fånar här i Skoug, som sin Kropp illa Skiula,
Dem lärer Du, o Frögd, på Svänske Toonar Juula.
CXCIII.
Så gläddes Svänske Männ och all den Hedna skara,
Som boo i fiärran Land, fullvisse i sitt Sinn’,
Att vij frå Svergie nu dijt komme, men jag svara:
O Lands-man utom Lands, Oss hafver mångfald Vinn
Fört uti några Åhr, att myket Nytt erfahra,
Snart heela Världen Kring och sist hijt till Ehr inn,
Att Eder hälsa på och lijtet hoos Ehr luura,
Men Präster haa Vij ey, då blee De lijte stuura.
CXCIV.
Doch härbärgera de Oss effter all Förmåga
Med Vilia och med Dåd; Jag lade detta till,
Hvad Vår Kung lofvat haar, det lären I snart åga,
Ehr Ängslan gifve sig i Tålamode still!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
