Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\9 •
Ur Kärlekens Trångmål
som en främling, som för en gångs skull ser på det här,
men som i morgon reser sin kos för att ej återvända förrän
Gud vet när.
Klockan blef tolf, och min vän ville gå hem. Men han
slapp ej — jag drog honom åstad till Kasino. Och vi
dansade, och fingo en loge, och champagne, och flickor–––––-
3.
Morgonbåten var nästan tom: ett par sömniga herrar
sutto i röksalongen, uppkrupna i soffhörnen. Jag gick ner
i matrummet för att få mig frukost. Då jag åter steg uppför
trappan och just som jag satte min ena fot på ofvandäcket,
såg jag en dam, klädd i en mörk resdräkt, stå lutad mot
relingen. Hennes framkropp aftecknade sig mot den breda
gyllene bro, som morgonsolen slog öfver sundet mellan
ångbåten och den skånska kusten, hvilken redan syntes nära i
den klara luften. Nackhåret var uppkammadt, men inunder
det stod fjunet som en mattblondt glänsande sky kring halsen.
I samma ögonblick som mitt öga föll på henne, lade hon
huf-vudet — ett påfallande litet hufvud — på sned, och på denna
lilla rörelse kände jag genast igen henne; jag hade aldrig
sett mer än en kvinna på detta sätt lägga hufvudet på sned,
då hon ville betrakta någonting riktigt uppmärksamt.
Jag hade tvärstannat med ena foten på ofvandäcket och
den andra på trappsteget; jag höll på att vända om. Hon var
den människa, som jag minst af alla denna dag ville möta.
Hon stod där som inkarnationen af allt hvad jag nu ville
lämna; jag hade en känsla af att hon stängde vägen för mig.
I sin blonda mimosa-finhet tedde hon sig för mig som ett
silkesband, som jag ej visste om jag skulle nännas klippa af.
Jag stod villrådig, om jag skulle gå fram till henne eller
om jag skulle vända om. Var hon i själfva verket någonting
som band mig vid det som jag ville bort ifrån? Hon hette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
