Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ja, så går det!”
”Hur så går det?”
”När man varit oförnuftig!”
”Hur så oförnuftig?”
”Sköna kvinnor!”
”Fy, herr Holm! Herr Holm är alltid så oanständig!”
”Ja. Det är ungdomens fördärf, Karin!”
”A ja,” härmade Karin försmädligt, ”ungdomen var
det ja! Jag tycker herr Holm skulle snart ha rasat ut.”
”Säger Karin det! Karin känner inte de mänskliga
passionerna. Det finns bara en räddning för mig, — en ädel
och ren kvinna. Om Karin ville bli min frälsande ängel . . .”
”Herr Holm lär sig då aldrig att bli allvarlig,” afbröt
Karin, vände sig om på stolen, öppnade luckan ut till köket
och ropade: ”Tre kaffe! Men godt! Det är för herr Holm!”
”Är pianorummet ledigt?” sporde Holm.
”Nej, det är upptaget.”
”Hvem är det?”
”Asch, jag känner dem inte, — novitier!” genmälde
Karin föraktligt.
”Ut med dem,” kommenderade Holm.
”Ja, jag tycker så, men de kunde gärna snart gå; de ha
suttit öfver en half flaska punsch i två timmar.”
Därmed lade hon broderiet från sig på skänken, reste
sig, gick resolut bort till dörren, bankade på och trädde in.
”Ja, ursäkta, mina herrar,” hörde Holm henne säga,
”det glömde jag att säga, men detta rummet är inte ledigt
längre än till kl. 4; sen är det upptaget. Kanske får jag bära
in seltersvattnet i ett af smårummen?”
Någon knotade fredligt därinne; men redan i nästa
ögonblick tågade Karin åstad genom biljardsalen och uppför
trappan i bakgrunden med brickan i händerna samt åtföljd
af tvenne missbelåtna ynglingar.
”Det är bra, Karin,” sade herr Holm, när hon kom
11. — Nationallitteratur. 20. 165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
