- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 20. August Bondeson ; Ola Hansson ; Sophie Elkan ; Axel Lundegård ; Daniel Fallström /
211

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Nej, nej, nej,” ropar drottningen förskräckt, ”det gör
jag alldeles inte. Jag tänker på er.”

”Det var bra,” svarar kungen förnöjd och klappar
drottningens kind. ”Men jag tänkte på Baden. Jag tänkte,
att då hon så mycket längtat dit, skall hon väl besöka det
en gång.”

”0, Ers Majetstät!” utropar drottningen och rusar upp
från sin plats med ögon, som tindra af lust. Men hon sätter
sig ögonblickligen ned igen, hon tänker på att kungens ord
möjligen betyda, att hon skall bli hemskickad, och hon
skakar på hufvudet.

”Nej, nej, nej, jag vill inte resa till Baden.”

”Det var bedröfligt,” säger konungen allvarligt, ”därför
att jag just nu gick och tänkte på att jag en gång skulle vilja
besöka Baden. Jag har alltid önskat att en gång få lefva i
världshändelsernas midt, och det torde behöfvas snart nog.
Och Baden är ju ett vackert land, har jag hört någon säga.
Jag tycker om att resa och vistas i vacker natur! Får jag
inte hoppas på min gemåls sällskap, då jag reser dit?”

”Baden är det vackraste land på jorden,” utbrister
drottningen med flammande kinder och med af ifver darrande
röst. ”Näst Sverige förstås, skall man väl säga,” tillägger
hon sakta.

Åter småler konungen. ”Jag är glad, att ni börjar trifvas
så väl,” säger han och begynner åter sin vandring genom
drottningens rum, som ligga en suite.

”Också jag trifs långt bättre på landet och i provinserna
än i Stockholm,” säger kungen, då han åter stannar midt
framför drottningen. ”Jag tycker om landsbygden, därför
att den är sig lik, sådan den var i den goda tiden, och därför
att där står tiden still och hvirflar ej kompassen rundt i
anarkisk och vanvettig yra.”

Drottningen ville gärna veta hvad kungen skulle säga,
om hon talade om för honom, att man lärt henne att se på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/20/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free