Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kärlek till det onda — och skall icke hindra mig att med
glädje se ert hufvud under bilan!”
Så lugn som om detta vredesutbrott drabbat en annan
än honom själf, står Struensee inför det upphetsade
majestätet. En sjuk människas fantasier få icke bringa en läkare
ur fattningen.
”E. M: t mår icke väl,” säger han i deltagande ton och
ser kungen in i ögonen.
Hans väsen ingifver den sjuke en känsla af trygghet,
öfverretningen svinner, och de spända nerverna slappas.
Kungen sjunker tillbaka i sin stol, lutar hufvudet mot sina
händer och vaggar det af och an.
”Det går rundt i min arma skalle,” säger han klagande.
”Det surrar som af torra ärter! — Men i säng vill jag icke.
— Jag hatar min pinobänk! — Tror ni det är svårt att dö?”
”Svårt som att somna, när man är trött. Men E. M:t
får icke tänka på sådant.”
”Och alla lämna mig ensam! Holck är borta.
Warn-stedt är hos fru Biilow och ser på sin unge. Ni får icke
lämna mig nu!”
”Nej! Jag skall stanna och läsa för E. M:t.”
Först långt framåt eftermiddagen faller kungen till ro.
I budoaren utanför sitt sofrum går drottningen rastlöst
af och an på golfvet, när Struensee anmäles. Hon har väntat
honom i timmar under stigande upphetsning, och hon
mottager honom med synbar onåd.
”Ni kommer sent, herr etatsråd!” säger hon i
tillrättavisande ton, som om hon talat till en försumlig domestik.
Uttrycket i hennes ansikte är missnöjdt och otåligt, kinderna
äro flammigt röda.
Detta mottagande sårar honom så kännbart, att han
knappast kan behärska sin vrede. Han står framåtböjd, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
