Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam - Ur Karolinerna - Det befästa huset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungen låtsade ingenting märka. Allt vildare och
vildare fortsatte han öfver is och snö den tysta kappridten
utan mål och mening. Han hade nu endast fyra följeslagare.
Efter ännu en stund störtade den ena hästen med brutet
framben, och ryttaren sköt honom af barmhärtighet en kula
genom örat för att sedan själf, ensam och till fots, i kölden
möta ovissa öden.
Till sist var fänriken den ende, som mäktade följa
konungen, och de hade nu kommit in bland buskar och
ungskog, där de endast kunde färdas i skridt. På kullen
öfver dem låg ett grått och sotigt hus med trånga gallergluggar
och med gården omgifven af en mur.
I detsamma föll ett skott.
”Hur gick det?” sporde konungen och såg sig om.
”Saten pep illa, när den gick förbi örat, men den bet
endast i hatthörnet,” svarade fänriken utan ringaste
erfarenhet om hur han borde förhålla sig inför konungen. Han
hade en svag småländsk brytning och skrattade förnöjdt
med hela det ljuslätta ansiktet. Förtrollad af lyckan att få
vara på tu man hand med den, som syntes honom för mer
än alla andra lefvande, fortsatte han:
”Vi skola väl gå dit upp och taga dem i skägget?”
Svaret behagade konungen på det högsta, och med ett
språng stod han på marken.
”Vi binda kamparna här vid buskarna,” sade han
upp-rymdt och med stark färg på kinderna. ”Sedan gå vi upp
och sticka ihjäl hvarenda en så det hvisslar.”
De lämnade de flämtande hästarna och klättrade
framåtlutade uppför kullen bland buskarna. Ofvan muren
nedblickade några kosackhufvud med hängande hår och gula
och grinande som halshuggna missdådares.
”Si!” hviskade konungen och klappade i händerna.
”Där försöka de draga igen den trasiga porten, de
fuchs-svanzarna!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
