Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam - Ur Tankar och teckningar - Om svenskarnes lynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V t* .————— 1 — Ll 1 —»i
Om Svenskarnes Lynne
allt idéinnehåll och på hvarje annan känsla än egennyttan,
undergräft vår auktoritet och vår sista återstod af själfkänsla.
Det blir för en sådan tid ett lifsvillkor att arbeta på
national-karaktärens och den fäderneärfda odlingens förfall.
Materialismen söker hos de latinska folken en motvikt i det sköna,
hos de germanska och anglosachsiska i fromleri. Också se
vi, att i Amerika penningemarknadens hänsynslösaste
höf-dingar oftast äro pietister. Hvarken krig, envälde eller
frihetstidens subsidier har vågat ett sådant anlopp mot vårt
lynne och våra kulturella traditioner, som de senaste
decenniernas förvärfstörst och fromleri. Sverige har förlorat sin
blygsel inför framtiden, men det kommer en dag, då de
kvar-lämnade tidningspackorna brytas och historien sitter till doms,
och då skall tilläfventyrs en eller annan af mina herrars
sonsöner icke finna någon afsevärd grund att påpeka
släktskapen.
Sedan hedenhös voro svenskarne böjda för religiositet,
om också reformationen hos dem liksom hos deras
stam-förvanter närmast var af sedlig och politisk natur. De i
Sveriges häfder mest framskjutna religiösa personligheterna,
såsom Birgitta, bröderna Petri och Swedenborg, bära dock
alla det svenska draget af måttfulla kulturmänniskor, och de
inkomna råa bildstormarne jagades ur landet. En Knox eller
en Calvin skulle med sin mörka fanatism icke ha vunnit
svenskarne. Det moderna fromleriet får därför ej till alla
delar jämställas med ”den oskrymtade gudsfruktan” hos våra
fäder, hvilken gärna såg ett filosofiskt arbete vid sidan af
bibeln eller hvilken i fall af verkligt bigotteri, såsom bland
de olyckliga krigsfångarne i Ryssland, åtminstone icke valde
en alltför aflägsen ståndpunkt från den allmänna
bildningsgrad, hvartill fäderneslandet då hunnit. Äfven minnas vi den
ovilja och stränghet, med hvilken Karl XI och hans frejdade
son från första stunden mötte den pietistiska rörelsen, och
den senare var mot slutet af sitt växlingsrika lif på god väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
