Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Nya dikter - Maj - De döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De Döda
–––––––––––-
I ljusa skyar går solen,
till sång blir skymningens röst,
i doft den första violen
ren slumrat in vid ditt bröst.
Ock mitt hjärta, du kära, gömmer
en majkvälls strålande sol,
och djupt i min längtan drömmer
en daggig och vårtrött viol.
Det bleknar kring blåa vatten
och blundande blomsterland,
snart dör i den hvita natten
både dofters och färgers brand.
Men min ömhets sol, du kära,
skall purpra din majnatt röd,
och min längtans viol dig bära
sin blomdofts fagraste glöd.
* * *
DE DÖDA.
I Sankt Gotthardi korkapell
i gamla biskopsstaden,
där linden hvar johanneskväll
mot murn strör blomsterbladen,
vi ligga huggna uti sten,
jag och min enda kära,
vi slumrat nog i sekel ren
med hjärtana helt nära.
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
