Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Oscar Levertin
- Ur Rokokonoveller
- Ur ett hjärtas dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.•O**’*..-O’*«..-O**...-O*’*..*o.
utropet, o Julie, o Hedda, din hand, och en eldstråle
genomflyter hvarje åder i min varelse. Jag ryser af tyst vällust,
och utan att våga vidare tala eller fråga, håller jag länge i
min din lilla brännande hvita hand.
*
14 sept. 1794.
Baron Stjerncreutz, som varit hemma på sina gårdar
en vecka, är kommen åter. Jag vet icke, hvarför jag satt
detta samman med att jag de tvenne sista dagarna ej funnit
en skymt af dig, o Hedda, fast jag visiterat alla dina
favoritställen, den täcka bosqueten i parken, löfängen vid
sjöstrandens bugande vass och skogsvägens alphöga bergstig.
Men store Gud! Hvad är det du drömmer, stackars Hans
Clementsson, stormarnas flarn och ödets lekboll! Hedda
Gyllenbåga och du! Förblindade, den godhet hon visat dig
är blott en sensible själs medömkan mot en ensam och
känslofull barndomsvän — tystna då, vilda tankar! Moder natur,
bjud tröst åt din son, som kastar sig förtviflad i dina armar!
Så talade jag, där jag låg framstupa i gräset i den lilla
lunden bakom min mors hydda, — då hördes en kavaljers
taktfasta och lätta steg. Någon kom. Jag dolde min
förvirring och mitt bleka ansikte med en bok. Det var baronen
i blå frack och rosenblommig väst. Han hade hatten på örat,
och hans kinder blossade mot pudret i eftermiddagssolen.
”Bonjour, mon cher philosophe,” sade han litet lallande,
”hur står det? Jag är ute för att en smula lufta baronessans
måltidsvin. Ah, hvilken Canarie-sec, det var också salig
Claes Gyllenbågas enda penchant — Pauvre Claes, ännu
skärtorsdag för två år sedan drucko vi på Kejsarkronan tio
buteljer rhenskt ihop, fem chacun, och åtskilliga små glas
rossolis emellan, och nu sitter jag och tömmer din egen
Canarie-sec samman med din otröstliga och vackra änka,
mais mon Dieu, ainsi va le monde.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/snl/21/0243.html