Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Sista Noveller - Ett novellfragment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rundlar, garnerade med snäckor på ömse sidor om huset.
På framsidan utåt sjön låg ock en spegelkula på sitt postament.
Jag fick ej bada mer än en gång om dagen. Flaggan hissades
blott på söndagsförmiddagarna, när båten kom, och de små
kanonerna ute på hällen fick man endast salutera med på
stora helg- och födelsedagar. Alltså leddes jag vid att gå och
spela krocket med mig själf.
Min far märkte det en dag, slog askan af cigarren noga
i askbägaren, lade bokmärket där han slutade i Macaulays
Engelska historia, som han läste i — så länge jag mindes —
och sade:
”Evert, jag har tänkt, att du skall bjuda hit en kamrat
till sällskap, som också kan räkna litet med dig, så du
för-kofrar dig i aritmetiken till hösten. Hvem vill du ha?”
Hvem jag ville ha? Det kunde endast vara fråga om
två — Bernt eller Gustaf? Bernt var min bästa vän. Han
var son till en styrman, en tyst underlig pojke, som satt och
huttrade för sig själf med en brun lugg öfver ett par blekblå
ögon. Han var den ouppmärksammaste i klassen, men jag
höll af honom för hans underliga historier och infall, och
därför att han läste vers högt och hade ett sätt att plötsligt
slå armarna om lifvet på mig, som gjorde mig godt, bäst vi
höllo på och lekte med hans mammas svarta kattor. (Han
är nu pantlånare.)
Gustaf däremot var den obligate vännen för hela klassen.
Han satt n : r 1 och fick alltid premier, och vi skockades ikring
honom som kring en höfding, när han kom om morgnarna.
Han var son till en vaktmästare. Hans böcker voro alla
på det prydligaste klädda i hvita pappersomslag med lack i
hörnen, och jag glömmer aldrig hans frukostbröd. Det var
inlindadt i hvitt silkespapper, omknutet med röda linneband,
och när han skulle äta det, rullade han ihop bandet till en
liten docka, vek papperet, så det blef en alldeles grad fyrkant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
