Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Resebref - Ett bref från Berner Oberland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O’-...OO••-•O..-O
!•"■■■■■■■■■ 1 1 ...... "■ ...... "" ■ ■■■■■" v:
Ett Bref från Berner Oberland
öfver deras och allt lefvandes uppehållsorter, och har bara
sol, himmel och nakna bergslinjer ikring. Hvarje detalj
försvinner, lifvets växling af ebb och flod stelnar, allting är
stort, klart och abstrakt. Det är den ändlösa utsiktens, den
absoluta enhetens och den till yttersta renhet förtunnade
luftens lycksalighetskänsla.
Höjdplatsernas rätta tid är soltimmarna, men äfven
kvällarna hafva på en ort som Miirren en ojämförlig, ljus
höghet. Blott långsamt bleknar den af glans fullkomligt
mättade blå aftonhimmeln och förvandlas öfver de hvita spetsarna
till sällsamt grönt, som man aldrig ser annorstädes, men
återfinner öfver bergiga bakgrunder på norditalienska mästares
dukar. Dunklet faller öfver tinnarnas tornspiror. Luften
blir full af fjällens stjärnor, som förefalla mer dallrande än
dalens, med en sväfvande glans genom det blå mörkret, som
är drömmens efter en högtidsdag.
En sådan stilla, grann afton efter dinén kommer den på
dylika hotell oundviklige konstmakaren för att med sina
trollkonster skaffa sig en recett af gästerna. Det är en man med
dekorationer på fracken, som talar alla språk lika mjukt och
läspande och har ett österländskt yttre. Han har med sig
”sitt medium, fröken Olga”, och framför en kvällsklädd
publik gör han härute på hotellterrassen, medan solen sjunker
öfver Jungfrau, urgamla och nyare konststycken. Han trollar
och talar med en världsmans upprymdhet, för att ändock
till sist först se riktigt belåten ut när föreställningen är öfver,
instrumenterna inpackade, och han får gå och dricka sin
flaska vin och sofva med sitt medium, fröken Olga.
Men en eftertänksam betraktare sitter ensam kvar på
terrassen och ser solflödet försvinna bakom de eviga fjällen.
Han ser ironiskt vemodig ut. Tänker han på
människan-konstmakaren, som just här gjort sina kraftprof, som trollat
banorna upp till den eviga snön och låtit de elektriska lam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
