Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trollkonster i formen komma oss att förgäta, hur mycken
människokunskap och klokhet, som måste finnas hos en så
stor sagoberätterska. Alltifrån den gratiösa lilla historien
om ”Dunungen” hän till den storvulna ”Gudsfreden” har
ju Selma Lagerlöf gett oss inte bara fängslande legender cch
sägner, utan verkliga människor och karaktärer; hvad hon
ger är verklighetskonst, ”noveller ur hvardagslifvet” o. s. v.
fullt ut lika mycket som de goda realisternas — men formen
för meddelandet är icke realismens. Tekniken är romantikens,
och i brist på bra termer har man vanligen tillgripit
ordet saga för att beteckna den. Det är egentligen ett
missvisande ord. Selma Lagerlöf begagnar sig af den friaste
inbillningshjälp för den konstnärliga gestaltningen; hur olika
maneren än äro, skulle jag vilja jämföra hennes konst med
Tiecks och E. T. A. Hoffmanns, det är samma blandning
af element från jordiska och öfverjordiska världar hos dem
alla, samma djup i temperamentet, men hos svenskan därtill
en ljus och sund lifsglädje, som var de andra främmande.
Sagan, i egentlig mening, är långt mera saklig och långt
mindre personlig än Selma Lagerlöfs dikt. Till och med i
de fina och enkla Kristuslegenderna är det framför allt
karaktärsförklaring och själshistoria, som är kärnan.
Fantasins utomordentliga uthållighet och omfång spörjes i
hennes verks rikedom och omväxling, hennes känslas innerlighet
och styrka i den kärlek, hvarmed hon är fäst vid
naturen och de lefvande.
Ty det är slutligen kännemärket på hennes storhet: den
samkänsla, som förbinder henne med alla andra varelser
och ting. En objektiv berättare som hon eller Walter Scott
måste ha just detta samband med hvad han skildrar för att
lyckas, måste ha det vänliga intresse, som följer minsta
kompars i det stora spelet, som känner med naturen i dess
omskiften och pulsslag, som tror, att en gård eller en kyrka
eller ett träd eller en gammal möbel har lif och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
