Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formade, genomandas af en ständigt vibrerande känslighet,
som framkallar en utomordentlig stämningsrikedom.
Frödings genrebilder utgöras af en grupp nutidsskildringar
från Värmlands landsbygd och småstadslif. Det ryms
ibland dem djupa och starka motsatser, men alla ha fått
öfvertygande uttryck. I växlande rytmer, som underbart
smidigt foga sig efter stämningarna, har han framlockat en
mängd gestalter från sin hembygd, gifna med en dråplig
yttre karakteristik och åskådligt lefvande så som Bellmans
figurer. Omfattningen af hans människokännedom är lika
stor som hans intresse: gamla och unga, rika och fattiga,
sorgsna och glada, alla känner han och för alla kan han finna
det individuellt karakteristiska. Hans konst går från små
situationsbilder af frisk komik, som till dömes Tre trallande
jäntor, och till stora mästerverk af karaktärsskildring och
lifsöden, sådana som Jägar Malms hustrur; från enkla
folkvisor som Säf, säf susa till konstrika cykler som Balen.
Man kan knappast finna en svensk lyriker efter Bellman.
som likt Fröding varit gestaltskapande i rikt mått; äfven
däruti visar sig hans storhet, att han mer än de flesta svenska
skalder haft förmågan af poetiskt uttryckliga upplefvanden.
Hans värmlandsdiktning är fyllig och skiftrik både i fråga
om människor och natur. Den är en lyrik, som har till
grundton kärlek till allt lefvande, yttrad än som försonande
humor, än som vemodigt deltagande, än som lidelsefull
förbittring mot förtryck och lögn. Till dikterna sluter sig ett
mindre antal prosaberättelser, vanligen på värmländskt
folkmål, hvilka fullständiga hans värmlandsgalleri med några
betydande karaktärer.
Från humorn och till den hänsynslösa själfbikten är det
hans väg gått, i stort sedt. Ju mer han upptogs af sitt eget
inre, dess mer osant syntes det honom att sysselsätta sig
med fjärranliggande, utompersonliga ämnen. Under
inflytande af 1880-talets radikala och sociala strömningar hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
