Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beundransvärd förstod Fröding just att med bibehåll af samma
rytmiska enhet ge rum för känslans stigning och fall. För
hans snabba och djupa känslighet var det naturligt att
använda s. k. blandade rytmer, enbart jambiska eller trokéiska
sådana äro mycket sällsynta hos honom. Däremot har han
förkärlek för sådana versmått, som medgifva frihet inom
gränserna för det inre schemat och han har riktat vår konst
med nya versmått i mängd. Än är det taktens fasthet och
bestämda markering, som gör intryck — så i ”Skojare”,
”Bergslagstroll”, ”Det var dans bort i vägen” — än är det
den susande, mjuka melodien, som betager — så i ”Drömmar
i Hades” och ”Det borde varit stjärnor”.
Fröding skref för örat. Det finns vers, som är skrifven
framför allt för tanken, för förståndet, med ord utan bilder
och stämning, och där allt intryck, som den mäktar göra,
beror på idéns makt och den tanken öfvertygande formulering,
som den erhållit. Det finns vers, som hufvudsakligen
vänder sig till vår fantasi och sätter den i rörelse. Två vägar
äro vanliga för att nå detta mål. Den ena är att skapa en
bildvärld, som tvingar till dröm, den andra att genom
ljudverkningar väcka vissa föreställningar till lif. Ingen skald
använder det ena sättet med uteslutande af det andra. Här
har han förnämligast nyttjat det ena, där åter det andra.
Ofta kan man likväl hänföra de lyriska skalderna till den
grupp, som nyttjar hörselintryck i första rummet. Så
Fröding. Redan rytmernas skiftningsrikedom och virtuosa
behandling visar detta, och ännu mera det grättna ordvalet.
Fröding är ytterst noga med att välja betecknande ord.
men han är lika noga med att ordsammanställningarna skola
klinga så, att helhetsstämningen växer fram ur deras välljud
så att säga utanför deras betydelseinnehåll. Det märks på
hans noggranna omskrifningar af dikterna. Tag som prof
en strof ur dikten ”Den gamla goda tiden”, som skildrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
