Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Jag har sprungit i drifvorna i mina tunna skor ifrån
Ekeby och hit. Jag har stått här en timme och bultat och
ropat. Jag fryser ihjäl härute. Hvarför for ni ifrån mig?”
”Barnet mitt, barnet mitt, hvarför kysste du Gösta
Berling?”
”Men så säg då far, att jag inte tycker om honom för
det! Det var på lek. Tror han, att jag vill ha Gösta?”
”Gå till rättargården, Marianne, och bed att du får
vara där i natt! Far är full. Far tar inte reson. Han har
hållit mig fången däruppe. Jag smög mig ut, när jag trodde
han sof. Han slår ihjäl dig, om du kommer in.”
”Mor, mor, skall jag gå till främlingar, då jag har ett
hem? Är mor lika hård som far? Hur kan mor låta det
ske, att jag stänges ute? Jag lägger mig i drifvan härutanför,
om mor inte släpper in mig.”
Då lade Mariannes mor sin hand på låset för att öppna,
men i detsamma hördes tunga steg i vindstrappan, och en
sträf röst kallade henne.
Marianne lyssnade; hennes mor skyndade bort, den
sträfva rösten bannade henne och så ...
Marianne hörde något förfärligt. Hon kunde höra hvarje
ljud ur det tysta huset.
Hon hörde skrällen af ett slag, af ett käpprapp eller
en örfil, så förnam hon ett svagt buller och så återigen
ett slag.
Han slog hennes mor, den förskräcklige! Den kämpastore
Melchior Sinclaire slog sin hustru!
Och i blek förfäran kastade sig Marianne ned på tröskeln
och vred sig i ångest. Nu grät hon, och hennes tårar fröso
till is på hemmets tröskel.
Nåd, förbarmande! öppna, öppna, så att hon måtte
kunna böja sin egen rygg under slagen! Å, att han kunde
slå mor, slå henne för att hon inte ville se sin dotter död
i drifvan nästa dag, för att hon hade velat trösta sitt barn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>