Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och Lilliecrona fick i hast fiolen upp till hakan och
började spela. Fåglarna började sjunga i det stora
busksnåret, som skyddade trädgården för nordanvinden. Det
stod inte till för någon med stämma begåfvad varelse att tiga,
så härlig var morgonen. Stråken rörde sig alldeles af sig
själf.
Lilliecrona gick upp och ned på gångarna och spelade.
”Nej,” tänkte han, ”vackrare ställe finns inte.” Hvad var
Ekeby mot Löfdala! Hans hem var torftäckt och blott en
våning högt. Det låg i skogsbrynet med berget öfver sig och
den långa dalen framför sig. Det var intet märkvärdigt med
det: ingen sjö fanns där, intet vattenfall, inga strandängar och
parker, men det var likafullt vackert. Det var yackert,
därför att det var ett godt, fridfullt hem. Lifvet var lätt att
lefva där. Allt, som på andra ställen skulle ha alstrat bitterhet
och hat, blef där utjämnadt med mildhet. Så skall det vara
i ett hem.
Inne i byggnaden ligger husfrun och sofver i ett rum,
som vetter åt trädgården. Hon vaknar plötsligt och lyssnar,
men hon rör sig inte. Hon ligger småleende och lyssnar.
Så kommer musiken allt närmare, och till sist är det, som
om spelmannen hade stannat under hennes fönster. Det är
väl inte första gången, som hon har hört fiolspel under sitt
fönster. Han brukar komma så där, hennes man, då de
haft något ovanligt vildt dåd för sig därborta på Ekeby.
Han står där och biktar och ber om förlåtelse. Han
beskrifver för henne de mörka makter, som locka honom
bort från hvad han älskar högst: från henne och barnen.
Men han älskar dem. Å, visst älskar han dem!
Medan han spelar, stiger hon upp och sätter kläderna
på sig utan att rätt veta hvad hon gör. Hon är så alldeles
upptagen af hans spel.
”Det är inte lyx och vällefnad, som ha lockat mig bort,"
spelar han, ”inte kärlek till andra kvinnor, inte äran, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
