Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
människorna hade hunnit så långt, att de hade lärt sig att
odla marken och befara hafvet, de hade skaffat sig kläder
och prydnader, ja, de hade redan för längesedan lärt sig
att bygga stora tempel och mäktiga städer, sådana som Tebe,
Rom och Jerusalem.
Så kom en ny dag, som också den skulle komma att bli
länge ihågkommen i jordens historia, och på den dagens
morgon satt fågel Rödbröst på en liten naken kulle utanför
Jerusalems murar och sjöng för sina ungar, som hvilade i
ett litet bo inne i en låg törnbuske.
Fågel Rödbröst berättade för sina små om den underbara
skapelsedagen och om namngifningen, såsom hvarje fågel
Rödbröst hade berättat alltifrån den förste, som hade hört
Guds ord och utgått ur Guds hand.
”Och se nu,” slutade han sorgset, ”så många år ha
förgått, så många rosor ha knoppats, så många fågelungar ha
kommit ut ur sina ägg sedan skapelsedagen, att ingen kan
räkna dem, men Rödbröst är alltjämt en liten grå fågel. Han
har inte ännu lyckats att vinna sina röda bröstfjädrar.”
De små ungarna spände upp sina vida gap och frågade
om deras förfäder inte hade sökt utföra några storverk för
att förvärfva den oskattbara röda färgen.
”Vi ha alla gjort, hvad vi kunde,” sade den lilla fågeln,
”men vi ha alla misslyckats. Redan den förste Rödbröst mötte
en gång en annan fågel, som var alldeles lik honom, och han
började genast älska denna med så häftig kärlek, att han
kände sitt bröst glöda. ’Ack,’ tänkte han då, ’nu förstår jag.
Det är Vår Herres mening, att jag skall älska så varmt, att
mina bröstfjädrar färgas röda af kärleksglöden, som bor i
mitt hjärta.’ Men han misslyckades, såsom alla efter honom
ha misslyckats, och såsom äfven ni skola misslyckas.”
De små ungarna kvittrade bedröfvade, de började redan
sörja öfver att den röda färgen inte skulle komma att pryda
deras små duniga bröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
