- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 22. Selma Lagerlöf ; Gustaf Fröding /
186

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

barnet hade varit dödfödt.’ — ’Hvarfor skulle hon inte stå
sitt straff?’ säger far. — ’De säga, att om det hade varit i
er tid, så hade ni fått pigan, som fann henne, att tiga, så
att ingenting hade kommit ut.’ — ”Och skulle du då ha gift
dig med henne?’ — ’Nej, då hade jag väl inte behöft gifta
mig med henne. Jag kunde ju ha skickat hem henne till
föräldrarna om ett par veckor och fått lysningen upphäfd,
därför att hon vantrifdes.’ — ’Det kan så vara, det, men de
kunna inte begära, att du, som är ung, skali vara så klok
som en gammal.’

” ’Hela socknen tycker, att jag har handlat illa mot Brita.’
’Hon har väl gjort värre, hon, som har bragt skam öfver
hederligt folk.’ — ’ja, men det var jag, som tvingade mig
till henne.’ — ’Ja, det skulle hon väl vara glad åt,’ säger han.

” Tycker ni då inte, att det är min skuld, far, att hon
har kommit i fängelse?’ — ’Jag tänker, att hon har satt dit
sig själf, jag.’ — Så reser jag mig upp och säger långsamt:
’Ni menar då inte, far, att jag behöfver göra något för henne,
då hon kommer ut nu i höst?’ — ’Hvad skulle du göra?
Skulle du gifta dig med henne?’ — ’Ja, jag borde väl det.’
Far ser på mig ett tag och frågar: Tycker du om henne?’
— ’Nej, hon slog allt ihjäl kärleken för mig.’ Så fäller far
ner ögonlocken och säger ingenting, utan börjar fundera.

” ’Se, jag kan inte komma öfver det, far, att jag har
vållat olycka,’ säger jag. Gubben sitter stilla och svarar
inte. — ’När jag såg henne sist, var det på tinget. Där var
hon så mjuk, och hon grät så öfver att hon inte hade barnet.
Inte ett ondt ord sade hon mot mig, hon tog allt på sig. Det
var många, som gräto, far, och domarn höll också på att bli
tårögd. Han gav henne inte heller mer än tre år.’

”Men far säger inte ett ord.

” ’Det blir svårt för henne nu i höst, då hon skall sitta
hemma,’ säger jag. ’De bli inte glada åt henne på Bergskog.
De tycka, att hon har gjort dem vanheder, och inte kan man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/22/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free