Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sade Kajsa, ”jag tyckte det var svårt att gå till storfolk
som ni–––––––”
Det ringde i vällingklockan på stalltaket, det var slut
på middagsrasten. Mor Märta fick brådtom att afbryta Kajsa.
”Hör ni, Kajsa, tror ni, att det någonsin kan bli bra mellan
Ingmar och Brita?” — ”Hur?” sade gumman häpen. —
”Jag menar, om hon nu inte skulle till Amerika, tror ni hon
ville ta honom?” — ”Inte tror jag något. Nej, det tror jag
väl inte.” — ”Hon gåfve honom nog nej.” — ”Ja, det
gjorde hon.”
Ingmar satt inne på sängen med benen öfver sängkanten.
"Nu fick du visst hvad du behöfde, du Ingmar, nu tror jag
du reser i morgon,” sade han och slog knytnäfven mot
sängkanten. ”Nej, men att mor kan tro, att hon får mig att
stanna hemma med det, att hon visar mig, att Brita inte
tycker om mig!”
Han dunkade gång på gång mot sängkanten, som om han
i tankarna slog ned något hårdt, som gjorde motstånd. ”Nu
vill jag dock pröfva på den här saken än en gång, jag. Vi
Ingemarer börja om på nytt, vi, då något har gått galet. Ingen
riktig karl kan låta sig nöjas med att ett kvinnfolk går och
blir tokig af agg till honom.”
Aldrig hade han känt så djupt hvilket nederlag han hade
lidit, och han brände af längtan efter någon sorts upprättelse.
”Det vore väl tusan, om jag inte skulle lära Brita att
trifvas på Ingmarsgården,” sade han.
Han gaf sängkanten ett sista slag, innan han reste sig
för att gå ut till arbetet.
”Så säker som jag är, att det är Stor Ingmar, som har
skickat hit Kajsa, för att jag skulle komma att göra den här
stadsresan!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
