- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 22. Selma Lagerlöf ; Gustaf Fröding /
225

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och ännu länge, sedan barnen voro återförda till stationen
och sutto i vagnarna, fortsatte de att gråta och klagade:

”Vi bry oss inte om att fara till Jerusalem. Vi vilja gå
hem.”

* * *

PARADISBRUNNEN.

Det blef en förfärligt hård sommar i Jerusalem med
vattenbrist och sjukdom. Vinterregnen hade varit mycket
knappa det året och den heliga staden, som inte har stort
annat vatten att tillgå än det regn, som under vintern
uppsamlas i underjordiska cisterner, hvilka finnas vid hvarje
gård, kom snart att sakna vatten. Och på samma gång som
folket måste nöja sig med att dricka det unkna, dåliga vatten,
som ännu fanns kvar på bottnen i cisternerna, tilltogo
sjukdomarna i fruktansvärd grad. Det fanns snart knappt en gård,
där inte någon låg sjuk i smittkoppor eller rödsot eller
klimatfeber.

De gordonska kolonisterna fingo en arbetsam tid: de
blefvo nästan samtliga upptagna af att sköta sjuka. De ibland
dem, som hade bott länge i Jerusalem, tycktes inte vara
mottagliga för smitta, de gingo utan att taga skada från
sjukbädd till sjukbädd. Svensk-amerikanarna, som hade
genom-lefvat heta somrar ute i Chicago och voro vana vid att andas
stadsluft, stodo också godt emot sjukdom och ansträngning.
De stackars dalbönderna däremot blefvo sjuka nästan
allesammans.

I början såg det inte farligt ut. De flesta gingo uppe,
om de än inte mäktade arbeta. Fastän de tynade af och kände
ständig feber, trodde ingen, att det var annat än ett snart
öfvergående illamående. Men efter en vecka dog Birger
Perssons änka och kort därpå en af hans söner. På samma gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/22/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free