Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-...O ’... O’-.-. O–.. o* -.. O * ..-o ’...O-... O-’ ...-©
*. —Mmm——^———_,__1—l^—IKMB^^^tmmmm—m■bn.I * •
borra i jorden. ”Men nu är saken den,” fortsatte han, ”att
då judarna kommo åter från Babylon, visste de inte att
finna stället, där strömmen hade blifvit uppdämd, och inte
heller de bortledda källornas läge. Och ingen människa har
återfunnit dem intill denna dag.”
”Men vi, som nu sitta här och tråna efter vatten,”
fortfor han, ”hvarför gå vi inte ut och söka efter kung
Hiskias källor? Hvarför gå vi inte ut och finna den stora
strömmen och de många källorna? Om vi funne dem, skulle
träd åter kunna växa på högslätterna, och detta land skulle
bli rikt och fruktbart. Om vi funne dem, skulle det vara
mer värdt än att upptäcka guld,”
Då Hellgum hade slutat tala, började de andra att
öfver-väga hans ord. Alla medgåfvo, att det torde förhålla sig så,
som han sade, och att det inte borde vara omöjligt att finna
den stora strömmen. Men ingen af dem reste sig för att
gå bort och börja sökandet, inte en gång Hellgum. Det
märktes nog, att hans ord inte voro något annat än ett
hugskott, hvarmed han sökte stilla sin längtan.
Då började Hök Gabriel Mattsson, som ända dittills
hade suttit tyst och hört på de andra.
”Jag tänker inte på så heliga och märkvärdiga vatten som
ni andra,” sade Gabriel långsamt, ”men från morgon till
kväll tänker jag på en älf, som rinner frisk och klar med
ljust, blankt vatten.”
Bönderna sågo upp med spänd förväntan i blicken.
”Jag tänker på en älf, som hämtar tillflöde ur många
bäckar och åar och kommer bred och vattenrik fram ur
mörka skogen och är så klar, att man ser alla de
kisei-stenar, som ligga och glittra på bottnen. Och den älfven
är inte uttorkad som Kidron eller blott en dröm som Hezekiels
flod eller omöjlig att finna som Hiskias, utan den forsar
och strömmar ännu i denna dag. Jag tänker på Dalälfven.”
De tre karlarna svarade inte ett ord. De sutto skygga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
