Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vatten,” tänkte han. ”Jag får lof att berätta för henne hur
det lyckas för mig.”
”Därnere vid fängelserna råkar jag nog in i bråk och
folkträngsel igen,” sade han, ”för polisen kommer väl som
vanligt dragande med en tjuf och för in honom i fängelset,
och då stannar alltid en hel skara folk utanför och talar om
saken.” — ”Du går väl förbi, så fort du kan?” sade Gertrud
ifrigt. — ”Inte går jag förbi, då skulle väl alla genast se,
att jag inte är någon inföding, nej, jag stannar och står och
lyssnar, som om jag skulle begripa hvarom frågan är.” —
”Du är bra klok, Gabriel,” sade Gertrud beundrande.
”När så alla ha fått klart för sig, att de inte få se något
mer af den där tjufven, skiljes hopen åt, och jag vandrar
vidare. Nu har jag bara att*gå igenom ett mörkt porthvalf,
så är jag inne på tempelplatsen. Men jag är säker på att
just som jag skall stiga öfver en barnunge, som ligger och
sofver midt på gatan, slår en pojke ett krokben för mig, och
jag snafvar till och börjar svära på svenska. Jag blir förfärligt
rädd förstås och sneglar på ungarna för att se om de ha
märkt något. Men de ligga liknöjda och lata som förut och
vältra sig i smutsen.”
Gertruds hand låg alltjämt kvar öfver Gabriels, och han
kände sig egendomligt rörd öfver detta. ”Gunhild skulle nog
ha tyckt om, att jag hjälpte henne,” tänkte han. Han tyckte,
att det var, som om han berättade en saga för ett barn, och
han började roa sig med att brodera ut sin berättelse med
många äfventyr. ”Nu får jag göra så mycket jag kan af
den här vandringen, eftersom det roar henne,” tänkte han,
”sedan får jag väl på något sätt försöka att komma ifrån
saken.”
”Ja, så kommer jag ut i solskenet på den stora, vida
tempelplatsen,” sade han, ”och jag skall säga dig, att i första
ögonblicket glömmer jag bort både dig och brunnen och
vattnet, som jag skulle hämta.” — ”Hvad i all världen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
