Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det borde varit Stjärnor
DET BORDE VARIT STJÄRNOR.
Det borde varit stjärnor att smycka ditt änne
som länkar och spänne
och stråldiadem om ditt hår,
där silfverljusa skira och svagtgyllne bleka
små strimmor sågos leka
likt strimmor, dem ett norrsken i kvällrymden sår.
Din fot var späd och liten, din vrist var fin och spenslig,
din väg var så enslig,
och blygtförnäm och skygg var din gång,
du liknade de syner, som drömmarna väfva,
de lysa och sväfva,
och stjärnor de bära om håren till spång.
I skimret om din panna var sorgen och musiken,
men frusen, besviken
af toner, din visa på läpparne låg.
Din växt var full af gratie, men aldrig fick den följa
sitt väsen att bölja
med frigjordt behag i hvar linjevåg.
Ditt hufvud höll du lutadt som säfven för vinden,
och blek var du om kinden
som blekaste blomst som i skogsmon står,
men mörka som en kvällhimmel ögonen sågo
mot länder, som lågo
för fjärran och skumt för en blick som vår.
Och alltid jag förnam det förpinade ljuset,
det slocknande suset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
