Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu skall Osviva sofva
länge i slummer sval,
sömnen och drömmen och döden
var hennes eget val,
aldrig hon ångrade, aldrig
går hon till himmelens sal.
Munk, det är sång och sägner,
munk, det är völvors kvad,
att, när den sista hösten
fällt sina sista blad,
skall en befriare draga
genom de dödas stad.
Hafva väl åldrar susat
öfver min själ sen då?
Då är väl dagen inne,
snart skall väl slaget stå,
skall väl befriarens ande
stark genom väldena gå!”
Som haf i svallning,
när vinden kommer,
som våg i vandring
gick suset fram
af dagens aning
i Hadesnatten
fördold och hemlig
och undersam.
Men åter sjönk den
i djupets mörker,
där förd af drömmen
min tanke sam,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
