Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dramerna återfinnas på den bibliografiska öfversikten här
nedan — men om lyrikern återstå några ord att säga.
Sedan sin debutbok har Hallström, om man frånser
enstaka i tidskrifter publicerade dikter — hvaraf några
meddelas i urvalet — endast utgifvit en diktsamling,
Skogslandet (1904). Lyriker i egentlig mening kan Hallström
knappast sägas vara, äfven om så innerliga och äktlyriska
ting som ”Annandag jul” och ”Flyttfåglarna” visa hur
vidsträckta gränserna för hans begåfning måste dragas. I
”Skogslandet” är det de berättande poemen som väga
tyngst, dessa på folktro och folksägn byggda dikter, som
återge folksjälens primitiva försök att ge form åt grubblet
öfver lif och död, att i symbol gripa intrycket af de väldiga
naturfenomenen. Nattens mörker och fasa blir till Grimmen,
hvars blick den skuldbelastade icke lefvande kan uthärda.
Midsommarnattens ljusgenombrunna klarhet ger själen den
ro, hvari framtiden ligger öppen för den inre blicken utan
förlåt. Det är de stora naturstämningarna med makt öfver hela
släktets fantasilif, som Hallström velat gripa i versens form.
I en formellt så virtuost fulländad dikt som ”Herr Nils i
Vierstad” tecknar han den för vårt lynnes art så typiska
sagogestalten af prästen, som i kraft och vetande är djäfvulens
öfverman. Och naturen, skogslandet med fjäll och skog,
står som mörk och betydelsefull bakgrund till allt.
Det nationella patos, som lefver i Hallströms senare
verk, har fått sin största konstnärliga form i ”Skogslandet”.
I ”Solsången” tolkar han de kraf, som själfva naturen ställer
på oss, vårt lynnes samhörighet med den luft och jord som
är vår; och här får slutstrofen en väldig psalms bredd och
manande kraft. Den starka nationella stämning, hvarför
”Skogslandet” ger uttryck, har också format den stolta och
vackra dikten om Flaggan. Med denna dikt, som ger
samhörighetskänslan som oändlig bakgrund till ett rikt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
