Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Hallström
så detta blef bruk äfven för dem, som intet sår hade, log
han, men lät det ändå vara, som det var.
För att fördrifva tiden slog han sig sedan på kärlek
och dyrkade efter dagens sed tvenne skönheter. I den ena,
Monna Giulia, som han aldrig talt med och knappast sett
annat än på afstånd, tillbad han all idealets fulländning
och sin egen känslas sinnrikhet, som fann på de finaste
och vackraste ord för att prisa henne, och han bar sin
kärieksiåga öppen för allas blick och beundran, som ett
vaxljus i en procession. 1 den andra, Monna Monetta, som
han också knappast riktigt sett, ty det var i skymningen,
han vann hennes hjärta, och mörkt i kammaren, där han
träffade henne, kysste han sitt nöje och gladdes åt
hedlärkans djupa kvitter i det morgongråa, som tvingade honom
ifrån henne. Men när hans bästa vän, Giacomo Calandra,
i ett ögonblick af den hänryckning, hvari vänskapen försatte
alla själar, hvilka visste att uppskatta och spela på Platos
gyllene strängar, nyss hemkommen från en resa, förtrodde
honom, att han njöt Monna Giuiias gunst, och läste upp för
honom en vacker sestin, hvilken han diktat till sin gryende
tillbedjan af Monna Monetta, log Leonzino och tryckte hans
hand tre gånger, till afsked både från de tvenne
härskarinnorna och från honom själf.
Sedan gick han alldeles ensam, utan att ha lust att
syssla med någonting.
En dag stod han i sin väns Gentile Buonacorsis
trädgård och såg på, hur denne lät små mörka och brådskande
bönder gräfva en brunn, där tvenne kullar med stora cypresser
gledo i hvarandra. Han såg den fefa bruna jorden vändas
för spadar och gräftor och tyckte sig af bitar af stenar,
hvilka spetten vände upp, finna, att någon liten byggnad förr
hade stått där, en gammal hednisk graf eller den
nisch-formade muren kring en källa, som prydts med någon af
de äldsta helgonens bild. Han undrade, hvad som gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
