Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O -.. O ...O ... O . .. O .. o -.. o • - O -...O ’...-©-*., o* - . o–.. O -... o -.. o.
Som jag sade er, ni är lycklig, ni med era små skrin.
Jag önskar intet hellre, än att ni måtte upptäcka en konung
Achila den andre och sätta etikett på honom till evärdlig
ägodel i er släkt. Hvad mig beträffar, så måste jag gå och
lämnar snart er stad och tackar er för denna lärorika och
oförgätliga stund. Om ni någon gång återser mig, senor
Don Manuel, är det som en annan människa.”
Och med tusen försäkringar om sin trofasta
tillgifven-het intill döden skildes han från sin vän, som litet häpen
stirrade efter honom en stund och med matt glimmande
ögon drömde om hans ord, innan han tog vid att ordna
sina mynt.
Don Juan åter gick ut i den otrefliga mörka portgången
och ryste af kvällskylan, tills Graceo, som burit hans kappa
efter honom, kom ut ur tjänarerummen och hängde den
öfver hans axlar. Graceo började genast att prata efter sin
förtrogna vana om husets folk, men hans herre hörde icke
på honom och slängde med afsikt igen porten efter sig,
så att den skulle klämma honom en smula. Där ute hade det
blifvit natt, och den fulla månen kikade ned på Don Juan
genom balkongens gallerverk just midt under en af Don
Manuels utbredda skjortor, som om han skämtsamt velat
gömma sig där. Don Juan såg upp mot den blanka skifvan,
som speglade sig i hans litet utstående bruna ögon och
grinade mot deras tomhet, ryste till igen, suckade och gick,
utan att veta hvarför, bara af gammal vana om hörnet mot
trädgårdsmuren. Som han såg sin skugga teckna sig blå
och trist mot denna, rätade han upp sig till sin vanliga
elegans, för att icke synas löjlig inför den, och väntade
gnolande på att betjänten skulle hinna fatt honom. Denne
linkade efter den stöt, han fått på knäet, och visade sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
