Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spelet, som nu i hans förändrade sinnesförfattning för
honom hade förstärkt lockelse.
Under tiden lät Don Juan sy sig en ny, praktfull dräkt
att använda vid detta tillfälle och köpte till och med en
dyrbar diamantagraff att ha i hatten, i hvilket syfte han
besökte Israel Perez, stadens bästa guldsmed.
Israel hade icke ”limpieza”, det vill säga obefläckadt
kristet blod, men själf var han kristen; det var att göra
honom svår och farlig orätt att påstå något annat. Hvar
fredag åt han fisk så långt framme i butiken, att hvem som
helst kunde se det, och någon annan dag i veckan köpte
han, också så öppet, att alla kunde se det, ett stycke fläsk,
som han om natten gräfde ned i sin bakgård. Han var en
klok man, som förträffligt förstod sig på ädelstenar.
När Don Juan hade valt sin agraff, begärde han att
få se på andra slags smycken. ”Jag ville ha några mer
ovanliga stenar,” sade han, ”några solitärer af ett eller
annat slag. De må gärna vara dyra.”
”Då har min nådige välgörare endast att välja,”
svarade Israel bugande och aflägsnade sig på en stund för
att taga fram det begärda ur sina gömmor.
”Se här, min beskyddare,” sade han, när han återkom,
hållande en stor och praktfull rubin som ett glöd mellan
sina mörka och krokiga fingrar, ”se här Ceylons under,
Taprobanes skatt, som den helige konung Alesandro
er-öfrade från morerna där. Dess färg är som min höga herres
eget blod, se nu, när jag håller den i half dager, den är
munter och kvick som eld, men den spelar i blått! Den
stenen är alldeles unik, i hela världen finns icke dess make,
den satt också en gång på afguden Venus’ panna.”
”Jag är mycket nöjd med den,” svarade Don Juan,
”men det var tråkigt, att den är unik, ty jag skulle vilja
ha flera.”
y. — Nationallitteratur.
1 ‘29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>