Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I hyttorna malmelden slocknar,
och mörkret i dälderna tjocknar
Till Tuna, det ljusa, vi ilom
och sjungom väl då: falevilom.
I Tuna är gladare dagar,
dess knapar ha mättade magar.
Dess kullor ha kinder som skina,
och vört står i pannmur och tina
I käre, nu gifven oss äta!
Oss lyster med konungen träta.
Och hafver man intet i kräfvan,
så träter man svagt och med bäfvan.
Låt porsölet draga och jäsa!
Kung Gustaf är vansklig att kväsa.
Hans mästermän äro så kvicka;
ty vilja vi mandom oss dricka.
Du skrifvare, hvässa din fjäder
och nedskrif vår klagan på läder.
Vårt utslag förnim och lägg ut’et,
men skrif något ödmjukt på slutet.
Stig upp med ditt kalfskinn på berget,
och läs, så det dånar i Sverget;
att kungen må höra dem tala,
de rådande männen i Dala.
Anm. »Tuna knapar» (bergsfrälsemän) voro rika och myndiga kaxar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
