Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scen 4.
DE FÖRRE. Tvenne FINSKA HÖFD1NGAR.
Torkel Knutsson
till den ene.
Var hälsad!
Höfdingen.
Hälsar du en fiende?
Torkel Knutsson.
För svensken ingen är det, som bär bojor.
Blott den beväpnade hans ovän är.
Höfdingen.
Din Gud mer mäktig varit har än vår,
ty eljest hade du på oss ej segrat.
Jag därför lämnar mina fäders tro
och vill bekänna dina gudars välde,
att de må vara mig en sköld i striden
och lära mig att segra, såsom du.
Torkel Knutsson.
Den gud, som du vill bära på din sköld,
är ej de kristnas Gud. Han bor i hjärtat.
Han lär oss kärlek och förbarmande,
och vill du veta hur han hämnar sig —
stiger opp och löser af honom bojorna
se här! du är nu fri, — och tro på honom,
som intet villadt hjärtas bön försmår.
Höfdingen.
Hvad? Du ej lägger slafvens ok på mig?
Jag är nu fri? Du är ej mer min ovän?
Torkel Knutsson.
En kristen bröder har, ej fiender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
