Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sven.
St! var du obekymrad; jag vet nock råd för den saka,
jag. — Men se där ha vi nu Ola i Gyllby och Britta.
Scen 2.
DE FÖRRA. OLA I GYLLBY. BRITTA.
Sven.
Välkommen, käre fader Ola! Välkommen, Britta!
Ola.
Tack, tack vackert!
Lisa.
Pina rassa tre, hvad du är grann och fin, Britta! Du
ser ståtlig ut som själfve drottninga, när ho reste härigömmen
Värmland.
Britta.
Jojomän, mor Lisa. En ska foll ta på sej det rareste en
har, då en kommer te fästman sin.
Sven.
Och råd har du ock te vare grann, Britta. — Är du
nöjd med att få son vår te man?
Britta.
Det va e fråge, det. Jag kan fälle just inte se, hvem
ann åf bondfolk som skull passe sej åt mej, än Erik.
Lisa.
Det kan du nock ha rätt i, käre Britta. Inte lär det
vare värdt för nån trasdräng te komme steckandes och ville
ha e så förmöga jänte som dej, inte.
Britta.
Ne-ej, di noser inte dit, mor Lisa. Han får inte komme
ur stalle den som ska ha mej, inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
