Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sven.
Inte ur fläcken, pojke, säger jag! — Å, jag kan bli
ursinnig!
Brukspatronen.
Nu vill jag blanda mitt ord med i laget, Sven. Ni är
orimlig; det är syndigt af en far att så behandla sin son.
Om ni har någon aktning för mig, så låter ni min förbön
för de stackars barnen gälla.
Sven.
Ursäkt mej, herr patron. Här är det jag, som rår.
Saka är oppgjord mellan Ola i Gyllby och mej och ska inte
ändres för bare ett infall åf den illistige pojken. Envises han
och vill ha Anna, så tar jag min hand ifrå honom, och hur
pass han sen kan försörje sej med e hustru som inte har
en skilling, det begriper patron lätt.
Brukspatronen.
Är det endast Annas fattigdom som hindrar, så kan jag
hjälpa saken. Jag skall förse henne med utstyrsel.
Lotta.
Och jag lofvar att sörja för hennes bruddräkt.
Wilhelm.
Kära fader Sven, låt inte be er förgäfves. Låt Erik få
den han håller af. Hör en bön af hans gamle skolkamrat.
Sven.
Det är just inte Annas fattigdom, som jag bryr mej om.
Herrskape skull inte fälle ett enda ord i saka, om di visste
hur det är mellan far hennes och mej. — Nej, ju mer jag
tänker på, att jag skull bli släkt med Jan Hansson, ju
omöjligere finner jag’et. Erik får ta hus hvar han vill, eller också
ska uppgöringen mellan Ola i Gyllby och mej stå fast. Och
nu inte ett ord mer om saka. Kom, Ola! Kom, Britta! Var
inte ledsen, käre du!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
