Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Daniel Hjort
Sigrid
blir varse biljetten, som Daniel Hjort gömt vid Mariebilden.
Hvad? Detta papper? . . .
Daniel Hjort.
Ah, hon märker det!
Sigrid
tager bil jetten.
Till mig. Jag känner denna stil! O Gud!
Jag anar hvad den innehåller.
Daniel Hjort.
Sigrid!
Katri
för sig.
Han älskar henne. Blommar här hans lycka,
tyst, okänd som jag kom, jag går att dö.
Sigrid
fattande sig.
Ni här? Ni skrifvit detta? Stanna! Tyst!
Hvad är som gifvit skäl till detta steg
af er mot Stålarms dotter?
Daniel Hjort.
Är det Sigrid,
som talar så? O, nej, det är ej möjligt!
Har hon då glömt de ljufva barndomsstunder
af fridfull lek i Qvidjas gröna lunder?
Har hon då glömt, den nu så stolta, kalla,
de forna glada, ljufva samtal alla
vi höllo förr. Och är det hon, som talar?
Nej, hennes skenbild blott i dessa salar.
Sigrid.
Ni lönar illa det förtroende,
min far bevisat er, och klandrar hårdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
