Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S c h e e 1.
Kom, följ med mig, så få
vi talas närmre vid. Följ med, soldat!
Scheel, Daniel Hjort, första soldaten gå in i boningshuset.
Scen 12.
ANDRE SOLDATEN ensam.
Andre soldaten.
Det där betydde något. Har den där icke något ondt
i sinnet mot oss, så har han det mot någon annan. — Hu,
det är så hemskt och dödstyst i månskenet. Jag vill sjunga
min visa.
Sjunger.
I stugan väfver vännen, jag håller så kär,
för saknan så häftigt väfven lider.
Min fader mig gaf vid vårt afsked sitt gevär,
det är ifrån konung Göstas tider.
Det klappar mig på axeln, liksom en trofast vän,
och när jag blir gammal, min son får det igen,
det får han, om jag lefver så länge.
Nu skördas på åkern och bärgad är hvar äng,
Gud gifve att rik vore säden!
Och kommer jag ej åter, så får jag blodig säng;
godt sofver man, när man dör med heder.
Ty dålig den bonde, som ej från plogen går,
när det med tro och frihet i landet illa står.
Gud skydde vår hertig och Sverige! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
