Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE AKTEN.
Stora salen på slottet. Morgonrodnan strålar in genom fönstren
och belyser föremålen i början af akten.
Scen 1.
JOHAN FLEMING hvilar slumrande, med armen i band, på en soffa till
vänster. EBBA FLEMING blickar upp från honom och ser utåt.
Ebba Fleming.
Re’n sol går upp, och flydd är ändtligt natten,
den långa natten efter rastlös strid
i fyra dar; men ack, hur går den upp!
Vänd, stjärnors drottning, sol, din glans från mig!
I veklig klagan sjunker jag, — och där,
därute, obevekligt såsom förr
fientlig flotta står, och intet segel
till hjälp oss skyndar öfver liknöjdt haf,
och intet bud om våra vänners öde
framtränga kan till oss. — Tyst! Upp han vaknar.
Johan Fleming
vaknar och reser sig upp.
Ack, hvilken härlig dröm! Jag känner mig
så styrkt, så glad!
Ebba Fleming.
Du drömt?
Johan Fleming.
Och idel ljus
och frid och lycka! Jag på Qvidja var.
Till mig kom kungen dit uppå besök,
då fridens första skörd på gyllne fält
jag in med folket bärgade tillsammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
