Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning af G. Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lifvet i det stilla, tysta Borgå blef en motsats till det
impulsrika lifvet i Helsingfors. Fann Runeberg äfven där
vänner, af hvilka några kommo honom mycket nära, så
kunde de i alla fall icke på honom ha något djupare
inflytande eller gifva honom några väckande intellektuella intryck.
Helsingfors besökte Runeberg under de tidigare Borgå-åren
rätt ofta, och Helsingforsvännerna gästade äfven honom i
Borgå, men den intima samvaron och det ständiga
tankeutbytet blefvo dock afbrutna, och detta så mycket mer som
Runeberg mycket sällan och ogärna skref bref. I själfva
verket är Runebergs utvecklingsperiod afslutad, då han
lämnar Helsingfors; sådan han var, då han kom till Borgå,
sådan förblir han till sin lefnads slut. Decenniet 1826 till
1836 var den tid, under hvilken hans ande formade sig;
nu i Borgå tillgodogör han sig i hufvudsak blott det innehåll
hans sinne tidigare upptagit, vare sig sedan själfva de motiv
han begagnar sig af äro tidigare funna eller nu först komma
honom i sinnet. Själf tyckes han redan vid flyttningen ha
haft tämligen klart för sig att så skulle bli, och lugnt, utan
någon hast, som skulle vittna om påträngande nya intryck,
ägnar han sig åt sin diktning. Friluftslifvet, hans gamla
passion, fyller en stor del af hans tid, i synnerhet om
somrarna, då han bor ute på Kroksnäs och fiskar och jagar.
Då skrifver han nästan intet, men diktmotiven ligga honom
i tankarna, under det han färdas i sin båt eller vandrar med
bössan på ryggen, och på vintrarna skrifver han sedan ned
det, som tidigare i hans sinne fått form.
Det första märkligare alster Runeberg tryckte efter
Borgåflyttningen blef emellertid icke någon dikt utan ett
inlägg på prosa i en af tidens brännande frågor. Den gamle
trädgårdsmästarens bref, som i slutet af 1837 ingingo i
Helsingfors Morgonblad, voro ett angrepp på den pietism,
som vunnit sådan anklang i vida kretsar både bland allmogen
och bland de bildade, ett angrepp där Runeberg mot dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
