Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Elgskyttarne - Femte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men i detsamma syntes i dörrn den saknade flickans
rodnande kind, och hon kom att spola sitt färgade ullgarn.
Stäfvan bar hon i handen också, af det jäsande ölets
fradga bestänkt, då hon skred som en morgonstjärna till
bordet,
och med ett leende fäste sin blick på den raske Mathias.
Nu, så sade hon, måste du strax, värderade främling,
skilja en tvist, som jag har med en annan flicka i gården:
om det är hon, eller jag, som skall få af den andra ett nålbref?
Om på er jakt du träffade bäst, får jag, och hon tappar;
åter om Petrus träffade bäst, får hon, och jag tappar.
Sade, och knöt kring röret en ända och började spola.
Närmare henne satte sig då den raske Mathias,
tände på pärtans eld sin stoppade pipa och sade:
flicka, ej mer må du våga på främlingens lycka ett nålbref.
Så har det gått med vår jakt, att af fyra älgar, som fallit,
två jag skjutit, och en välaktade herr kommissarien,
en blott Petrus också; men det yppersta skottet är hans dock.
Se, då vi slutade ren och voro beredda till hemfärd,
sköt Zacharias ett skott, där han stod vid stranden allena,
sköt och höjde sin röst och skrek som ett dånande tordön:
hit, hit, skynden er, skynden med laddade bössor i tid hit!
Ingen hade väl då, om icke den flyende haren,
täflat om yppersta priset i lopp med den ärlige Petrus,
så framskyndade han, då han hörde det skallande ropet.
Stranden nådde ock jag och såg hur han lossade skottet,
såg hur på håll, oskadad och fri, den flyende älgen
sträckte sin färd i galopp utöfver det snöiga träsket.
Men i ett obetvingeligt skratt utbrast jag och sade:
hvar är ditt vett, förståndige vän, då du skjuter på allvar?
Snarare träffar du skyn, än den flyende älgen på slikt håll.
Tigande ryckte han vred ur min hand det gamla geväret,
lade det genast till ögat och sköt. Ett rop af förundran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
