Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Ståls sägner. II - Den femte juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och utan höga anors lån
kom denne man, en hyddans son,
från obemärkta trakter,
och vann en storhet, knappast drömd,
blef landets stolthet, blef berömd
som starkast bland dess vakter,
och blir i Finlands tid ej glömd.
Och denna äras rena glans,
hans kärlek gjorde den till hans,
hans varma hjärtas låga.
Sin fosterjord han trohet svor,
för den, som för en brud, en mor,
sitt allt han ville våga, —
med denna kärlek blef han stor.
Han föll; och dock, hvad härlig lott
att dö som han, sen så man fått
sitt lif med ära hölja!
Det är att trotsa glömskans sjö,
att lyftas som en grönklädd ö
ur djupet af dess bölja,
det är att dö, och dock ej dö.
Nu stråla blomsterprydt, o land,
höj öfverallt en löfrik strand
ur sommarvarma vågen,
låt rodna dina fjällars topp,
låt skimra dina strömmars lopp,
och slå mot himlabågen
i glans ditt Saima-öga opp!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
