Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Ståls sägner. II - Von Essen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Bort/’ skrek han, ”du fräcka sälle,
till stallet igen, och minns
att hämta i skymmelns ställe
den gröfsta piske där finns!”
Han var en man soldaten,
som stått för kulor och död,
som tagit sin kost af staten;
nu åt han von Essens bröd.
Han gick helt stum och sluten,
men hans öga det brann i glans,
han gick och kom på minuten
med den gröfsta piske, som fanns.
Han räckte den åt sin herre:
”jag var man i mitt led också,
och skots det, sköt jag än värre,
och stacks det, stack jag som två.
Skall nu som en häst jag smaka
er snärt, då jag gjort som bäst,
så sparkar jag upp tillbaka,
och sparkar ock som en häst.”
Genralen han hörde hotet,
helt rak tillbaka han steg,
han tycktes ej ha emot’et,
han såg på mannen och teg.
Och allt som han såg, så höjde
han högre sin resliga kropp,
och allt som han teg och dröjde,
så klarnade anletet opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
