Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Ståls sägner. II - N:o Femton Stolt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han tackade vänligt hvar trupp därvid,
med en krigares enkla ord,
för trofast heder, för manlig strid
och för kärlek till fosterjord.
Han nådde sin yttersta flygel till slut
vid aftonens sista glans;
han tackade skaran där, som förut,
den fördes af kapten Schantz.
Den glesnat mycket, han såg det väl,
fått luckor i hvarje led;
snart fäste dock annat genralens själ,
och nu ryckte han fram därmed.
Man märkt vid talet, från stund till stund,
hur han blickat åt sidan ren
på en tiggarskepnad, en trasig kund,
som stod där tyst och allen.
Nu gaf han mannen en vink: ”du, du
därborta, kom hit, tag mod!
Du var oss närmare dock, än nu,
i dag, där det gällde blod.
Säg, har du glömt hur du tog dig gevär
ur en fallen krigares hand
och skyndade efter min tappra här
i stridens hetaste brand?
Då vi döko i åkern, hann du oss opp
och dök som de öfrige med,
då den syntes ånyo min segrande tropp,
då slogs du i främsta led.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
