Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Stenbäck - Ur Dikter - Bref till min vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bref till min Vän
Vore han hård som sten och kall som den vintriga drifvan,
skulle hans hjärta ändå eldas och smälta vid mitt;
liksom ock Pygmalion med kärlekens lefvande låga
väckte sin marmorstod fordom till känsla och lif.
Dock, hvi talar jag så om den ljufliga lyckan att älskas
jollrande, liksom en pilt jollrar och blifver ej trött?
Står blott du för min blick och ser jag ditt redliga öga,
bleknar det allt och till stoft sjunker det, som det ock är.
Låt oss älska, o, låt oss för dygd och sanning tillsamman
brinna beständigt, o vän, brinna och verka och döl
Hell! i morgonens glans, då lifvet ur drömmarna vaknar,
vaknar ock sången och vill spelande leka en stund.
Ringa är priset ändå för de flyktiga sångernas joller,
ringa och barnslig ändå är deras glädje och fröjd;
tankens manliga värf och det djupa begrundandets allvar
anstå bättre en man, han som till allvar är skapt.
Stundom tänker jag så; men bort, I mörka demoner,
som i mitt Eden med makt trängen er härjande in!
Är jag ej lycklig? O, är ej lifvet mig lätt som en vårdag,
när det af diktens sol härligt förgylles och värms?
Dväljes jag icke med fröjd i mitt hjärtas ljufliga trollvärld,
som mig lockar alltjämt, öppen enär jag det vill,
glad som ett barn och rik som en kung, som sitter och tronar,
stolt af sin ära, och ser rike och land, som är hans?
Ack, i hvar människas själ det bor en känsla för dikten.
Om hon ej tänker därpå, om hon ock själf det ej vet.
Allt hvad i själen sprider det vårliga skenet och allt hvad
lifvet förljufvar och gör hjärtat så fullt och så varmt,
det är allt poesi, och allting är grått den förutan,
men såsom solens ljus gjuten den är öfverallt.
Så har jag sjungit en sång i morgonens gryende skimmer,
till dess präktig och klar solen på himlen gått upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
