- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 25:2. Finländsk litteratur utom Runeberg. Stenbäck, Topelius, von Qvanten, Wecksell, Tavaststjerna, Lybeck /
188

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius - Ur Sägner i dimman - Brita Skrifvars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

börlig ordning viseradt af ryske generalkonsuln i New York,
polisen i Petersburg och guvernören i Viborg.”

”Guvernören i Viborg! Men hvad skola vi då göra
med rackaren?” återtog den lille länsmannen, mäkta
förbryllad.

”Gör hvad ni behagar, men icke lärer det vara rådligt
att röra honom. Detta papper är en sedel som infrias i
hela världen. Vore än karlen den största skurk som jorden
bär, så har han här aflatsbrefvet. Förenta staternas
undersåte kan ingen vidröra.”

”Men öfversten sade ju . . .”

”Jag har sagt att han är en falskmyntare; han har myntat
falska eder. Men passet är äkta.”

”Nu, är det färdigt?” frågade främlingen otåligt med
sin utländska brytning. ”Är det all right? Nu jag vill gå
till min hustru, mistress Scrivers.”

Ingen annan än dörrhaken hindrade honom, men denna
förrädiska hake svek. De båda herrarne följde honom in
i stugan. Den ene förstod icke, att hvarje vittne ökar ett
sådant mötes tortyr; den andre förstod desto bättre hvad
detta möte innebar för tre personer, honom själf tredje.

De funno Brita Skrifvars nedsjunken på bänken vid
fönstret och vänd från dörren, så att hon icke kunde se de
inträdande. Ingen rörelse förrådde hjärtats våldsamma slag.
Solskenet föll klart på hennes vackra bruna hår, och man
kunde nu se hvad man annars icke lätt märkte, att håret
begynte gråna. Det blef en lång, tyst paus. Man kunde
höra flugorna surra och skatan skratta i björken vid
gärdsgården.

Främlingen betraktade stugan, betraktade kvinnan med
det bortvända ansiktet, tummade sin hatt och tycktes
förlägen om ord.

Bland de fyra personerna i stugan fanns likväl en som
aldrig besvärades af för mycken grannlagenhet, och det var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/252/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free