Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius - Ur Blad ur min tänkebok - Tanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur BLAD UR MIN TÄNKEBOK.
TANKEN.
Hvad är det som är jag, du, han, hon, det, allt och på
samma gång intet? Hvad är det som bor i ett skal af en
kokosnöts storlek och likväl ej får rum inom världens
gränser? Hvad är det som beständigt föds och beständigt
dör, blommar och vissnar och lefver i alla tider? Hvad är
den på samma gång svagaste och mäktigaste af alla jordiska
krafter, det ständigt rörliga, oåtkomliga, som, lättare än
etern och ljuset, ej kan bindas, fångas, strypas, dränkas,
räknas, vägas, mätas, strykas, klippas, förtullas eller
beskattas? Hvad är det, censor? Hvad är det, storinkvisitor?
Du måste veta det. Det var om dagen din tunga möda, om
natten din förtviflade dröm. Du dräpte det, och det fortfor
att lefva; du släckte det, och det fortfor att lysa; du tog
hela världen till vittne därpå att du begrafvat det i glömskans
eviga sköte, och se, då stod det midt på torget och upplät
sin talföra tunga till hvar man som ville höra, och hvar man
förstod det!
öfverväldigad af skräck och blygsel, räcker tankens
fångvaktare sin arm åt trons fångvaktare, och båda gå att
hänga sig i denna förunderliga snara, som de velat skaffa
ur världen och själfva ej kunna undkomma.
Tanken, den vidtberesta, var stadd på återfärden från
en världsomsegling och satte sig i fjärilshamn att hvila på
en bit oskrifvet papper.
Jag igenkände honom.
”Är du min tanke?” frågade jag.
”Din och allas, som solskenet,” svarade fjäriln.
”Så långt har du rest och är icke trött,” fortsatte jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
