Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl August Tavaststjerna - Ur Dikter - Det blir så tyst omkring mig - Det ringer till begrafning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men döda de äro båda,
och tankarna komma allt fler.
Det blir så tyst omkring mig,
så tyst, att jag låter dem råda
och böjer min panna ner.
De tankar, som skulle mig skrämma,
de blefvo min käraste skatt.
Det är så tyst omkring mig,
så tyst, att de känna sig hemma
och hålla mig sällskap i natt.
Jag lefver med dem och jag glädes,
jag sörjer med dem och ler.
Det är så tyst omkring mig,
så tyst såsom någonstädes,
där lifvet har falnat ner.
* * *
DET RINGER TILL BEGRAFNING.
Det ringer till begrafning i nyårstider,
när dödens skörd för året
förbi mitt inre öga högtidligt skrider.
Med vallmokrans i håret,
ett tåg af kända skuggor förbi det glider
och valna händer vinka.
Det ringer till begrafning i nyårstider.
Det ringer upp ur slummern de kära minnen
af vänner och af fränder,
som hvila nu för evigt de trötta sinnen.
Jag knäpper mina händer
och stirrar ut i döden från tempeltinnen
274
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
