Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl August Tavaststjerna - Ur Dikter - Skuggornas ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men ryser du liten för skuggorna dock,
och kan du min trast ej höra,
så hvilar jag rodden och smeker din lock
och lugnar dig bäst jag kan göra.
Den är ej så hemsk, vår väntande ö,
den ser bara ut att skrämma,
och där går den tystaste lycka i frö,
där höra vi båda hemma.
Hvad mänskornas klokhet och nidske gud
oss ensliga älskande vägrat,
det få vi på skumma skuggornas bud,
där skymningen skygg sig lägrat.
Den blygaste lycka och ädlaste håg
skyr gatornas skärande dager
och pöbelns larmande segertåg
med stulen purpur och lager.
Så frukta ej liten att stiga i land!
Hvar skugga, det är en frände,
som bjuder oss vänligt med hjärta och hand
välkomna ur öknens elände.
På sjön är det stilla och natten är när,
ej prasslar en fläkt i snåren,
då ekan de bäfvande sorgerna bär
till skuggornas ö i våren.
Se, skuggornas ö är vår längtans ö,
som låter oss båda blandas
med stjärnornas skimmer på glömskans sjö,
som låter oss lefva och andas
i nattens dofter och daggens tö
och fördunsta, när morgonen randas.
Säg liten, vill du ej leende dö,
förrn i öknen vi öfversandas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
